Senaste Nytt i Polackland

Borjar faktiskt bli otroligt van att jobba med workshops nu.
Kommer ihag tiden i skolan.. Har alltid hatat att sta infor manniskor och redovisa,eller overhuvudtaget prata infor 20 pers.
Det var ju ett av skalen till varfor jag skolkade sa mycket i skolan minns jag. Hade val inte fobi direkt, men jag var sa radd att skamma ut mig sa jag gjorde vadsomhelst for att slippa sta dar och kanna mig som en tomat infor klassen.
Nej nu ar det nastan nat av det naturligaste jag kan gora. Jag ar fortfarande en lyssnare, denna tysta och lugna manniska som bara talar nar hon har nagot vist att saga, men anda sa kan jag nu sta infor 30 pers och snacka skit.
 Kanns skont att utvecklas utat istallet for inat.

Haft ett rent helvete de senaste tva veckorna, egentligen sa var det bara rent forjavligt vissa dagar.

Onsdagen forra veckan borjade jag ha workshops pa en ny skola. Problemet var att hitta dit.
Aka ratt tram och hitta gatan var inga problem, jag fragade manniskor om vart jag skulle ga. Visst traffade jag inte pa nagra manniskor som snackade engelska, eller ingen svenska heller for den delen.
Men att hitta skolan var ett stort problem. Till slut var jag tvungen att ringa lararen och saga att jag kommer att bli sen for jag hittar inte skolan. Han forsokte forklara for mig hur jag skulle ga, men jag forstod inte. Monko sa att jag borde tala med Clement eftersom han var dar och hade haft en workshop redan. Nej nej skrek jag inombords, ska han forklara pa sin knackiga engelska hur jag ska ga? Precis som jag forvantade mig horde jag knappt vad han sa, pga bade hans accent plus att det var dalig mottagning saklart.
Jag sa att jag skulle forsoka hitta och komma sa fort som mojligt. Han sa ngt om att han skulle ga och soka efter mig runtom skolan eftersom jag befann mig nara men anda inte kunde hitta skolan.
Men. Av ett under sag jag en ung manniska, och hurrade eftersom nastan alla unga manniskor kan ett par ord engelska iaf. Ett mirakel hande nar jag fragade henne om vart skolan lag, hon gick pa den skolan! Sa det blev raka vagen till Liceum(highschool) XXX I, som den heter.
Utanfor sag jag frenchy strosa omkring och leta efter en bortsprungen svenska.

Lararen, Monko eller vad han nu heter var en riktig kuf. Men en trevlig sadan. Han var lite speciell.
 Under tiden Clement hade sin workshop sa satt jag o Monko och tittade i en skol-arsbok, och tittade aven i en bok han hade satt in bilder pa sina skulpturer och diverse.
(Jag rakade saga nagra trevliga ord om hans verk han hade uppsatt i klassrummet nar jag kom dit)
Det var ett mycket mysigt klassrum han hade ordnat. Det hangde bildack i taket, afrikanska skulpturer han hade gjort stod i en stor mork bokhylla langst vaggen bakom alla skolbankar. Pa ena vaggen hangde en rad med fina tavlor.
Mycket intressant man.
Han tog kort under tiden jag hade mina tva workshops. Han skulle skicka dem till min mail sa han men jag har inte fatt dem annu, synd eftersom jag ville ladda upp dem till mitt inlagg idag.
Ok, men det gick otroligt bra med mina foredrag. Hade som vanligt min Swedish workshop. Forst ska de som vanligt rita vad de vet om Sverige, sedan ska varje grupp skriva ner allt de vet om sverige. De kommer alltid med intressanta teckningar dar de ritar de mest underliga saker t.ex lejon(??) och Yeti(visste inte att de fanns i Sve), eller totalt typiska saker som t.ex Ikea och snoflingor.
De ritar ofta blonda flickor med blaa ogon, och nar jag papekar det och drar i mitt svarta har borjar de alltid skratta.
Som vanligt fick jag applader nar jag forsoker prata polska med dem. Och har alltid skitroligt nar jag leker musik quizet med dem. Har dock borjat med en ny sak for att dra ut pa tiden. Jag brukar alltid fraga tonaringarna om de har fragor till mig, men oftast sa brukar de inte vaga. Sa nu tvingar jag dem att fraga pa detta satt att varje grupp ska skriva ner en fraga eller mer som de vill veta om mig eller Sverige och sedan stalla dem till mig efter tiden ar ute. De far ca 3 min pa sig att komma pa dessa intelligenta fragor.

Pa torsdagen kom jag totalt forsent till min workshop pa katolska skolan. Jag skulle denna gang aka helt sjalv till skolan. Valde att aka tram dit men det skulle jag inte ha gjort. Bara for det sa hade de stallt in just den trammen, nr 8. (Det ar kaos i hela stan eftersom de bygger om precis overallt!) Den ska egentligen svanga, men akte rakt pa.
Da tankte jag, vad i helvete - har jag klivit pa fel tram??
Nej det hade jag inte, for efter att jag trodde att jag satt pa fel tram sa hoppade jag av vagnen efter narmsta stopp och sprang tillbaka en kilometer for att springa till kurvan(anvand inte detta ord i polen for det ar bannat....) dar ratta sparvagnen ska aka forbi.
Nej den kom aldrig. Gud vilken panik jag hade. Nej nej nej tankte jag. Smsade till Gosia och sa att tramen kommer aldrig och att jag ar totalt forsenad och att jag var otroligt stressad och visste inte vad jag skulle gora. Hon svarade att hon hade ringt och pratat med dem och att de hade satt upp en ny workshop runt kl ett istallet med den andra gruppen i samma klass.
Deprimerad akte jag hem och forberedde mig for eftermiddagen. Denna gang skulle jag ta bussen dit istallet, de gar att lita pa minsann!!
Jag kom ca 20 min for tidigt eftersom jag ville se till sa jag inte kom forsent pa ngt satt.
Hade tid till att prata med den nya lararen. Hon var valdigt trevlig, hon hette Gosia forresten. (Alla kvinnor verkar heta nanting med -sia i slutet.)
Vi pratade om livet, hon ville veta mer om jobbet som volontar, varfor jag valde att bli det, hur det ar i sverige.
Jag fragade henne om hon alltid hade velat bli larare, det ville hon verkligen inte, och hon ar fortfarande inte sa intresserad av yrket Hon berattade att hon har aldrig valt en egen vag i livet, allt har alltid varit utstakat for henne. Nog darfor hon inte trivs sa bra, sa hon.
Sjalva workshopen var helt ok. Otroligt liten grupp dock men det var bra, for de var inte sa hogljudda sa jag ar tvungen att hoja rosten och be dem vara tysta nar jag pratar.
Efter lektionen blev jag utsatt for en besynnerlig konstig pojk. Jag plockade ihop mina saker och han kom upp till mig och fragade om jag hade tid att prata. Klart jag hade det. Han har val intressanta fragor trodde jag.
Han ville att jag skulle forsoka upprepa en fras pa polska, lararinnan Gosia som stod bakom honom fnissade och skakade pa huvudet. Jag gav henne en blick, hon ryckte pa axlarna.  An en gang denna dag tankte jag ' Vad i helvete'.
 Jag svarade att det ar for svart for mig att prata polska.  Han forstod det.
Sedan fragade han hur gammal jag var. 21, sa jag. Pojkstackarn bojde pa huvudet, men tog nya tag och fragade vart jag bor. Jag svarade fort " I Sverige menar du, jo jag bor i en liten stad i norra sverige. Solleftea heter den."
han tittade konstigt pa mig, men hade anda detta besynnerliga oskyldiga pojkleende.
Han fragade om han fick sjunga nanting for mig. Jovisst svarade jag. Da sjong-rappade han nanting pa engelska, jag stod dar och log, jag holl pa att borja skratta flera ggr men jag ville inte gora han ledsen, stackarn.
Jag sa ngt uppmuntrande om att han kanske kan bli en rappare eller nat om han ville. Joda sa han.
Sedan tillade jag att jag maste ga nu, att jag maste skynda mig hem.
Han sprang ivag, sag ut som han skulle borja grata eller nagot.
LararGosia sa att han verkar vara lite speciell. Inte radd for nanting.
Inte nog med det. Vem moter jag inte pa bussen om inte den dar pojken?
Sjalvklart skulle han saklart befinna sig pa samma buss som jag fastan det finns massor av bussar som gar forbi dar?
Jag suckade och halsade pa honom. Han hade en tjejkompis med sig som han presenterade.
Men vi tjattrade pa ett tag om skolan, han ville veta mer om varlden sa han, han verkade tro att jag reser runt i varlden och jobbar med barn. Herregud nej sa jag, reser bara runt har i Łódż och jobbar med tonaringar som ni.
Han trodde ocksa att jag bodde pa hotell, och undrade tillslut om jag har pojkvan.
"Sjalvklart har jag det, sa jag, men han ar kvar i Sverige, kunde inte ta hit honom. Han skulle ha blivit uttrakad over att bli lamnad hemma varenda gang jag ar pa skolorna och jobbar"
Sedan skulle han och tjejkompisen antligen kliva av och jag kunde antligen sitta pa helspann och halla utkik efter min avstigningsplats.

I mandags missade jag en workshop totalt. Men det var pga ett misstag mellan mig och min tutor. Fastan hon ar duktig pa engelska och babblar(for)mycket sa poangterade hon inte att jag skulle ha en workshop pa katolikskolan i mandags. Jag trodde helt att jag var ledig. Jag tror att jag visste om det, nanstans i hjarnan men inte tankte pa att jag skulle dit o jobba. Jag tankte bara att Gosia skulle aka till den nya skolan och prata med lararna den mandagen. Det var det enda jag tankte pa, och trodde darefter att jag var ledig och hade sovmorgon for en gangsskull.... Nope. No siree.
Det var sa hemskt! For jag vaknade ganska tidigt egentligen, helt utvilad, glad for en gangs skull. (Tank er!)
 Efter en seg och utmarkt frukost sa skulle jag borsta tanderna, da ringer min underbara tutor(tyckte jag just da) och fragar hur jag mar och om det har hant nagot. Nej jag mar fint, allt ar finemang med mig, inget allvarligt har hant an pa lange sa jag pa skamt.
Skolan ringde och undrade vart du var, sa hon. Ah herregud, vafan ar det nu da tankte jag.
Hon forklarade att jag skulle ha varit dar i morse, jag forklarade att jag inte visste och hade missforstatt precis allt.
(att det var pga for lite info papekade jag inte, da skulle det nog borja knaka i fogarna i denna boss och volontar relation)
Hon sa att lararna var ok med det men att de ville att jag skulle komma sa snart jag kan nangang i de narmaste veckorna. Sa det var ju skont att hora att de inte var sura pa mig...

Dagen efter hande det nagot jatteroligt igen.
Pga av att vi hade dessa nyckelproblem i var lagenhet sa kom jag ivag 15 min forsent. Jag tankte da att det inte var nan fara eftersom det var 1,5 timme tills min workshop skulle borja. Fan heller!
Det ska da alltid vara nat problem i denna stad.
Jag har ju som ni kanske kan forsta stora problem att hitta i denna stad, tror ni inte att jag har storre problem med att hitta en ny skola, pa egen hand???!!
Min tutor forstar inte det... Jag fick ingen vagbeskrivning av henne heller. Eller ja, hon sa att jag skulle kliva av bussen i Traktorowa, sedan ga tillbaka 3 minuter, sedan ga over gatan och efter 10 min sa har jag skolan pa hoger sida.
Otroligt bra vagbeskrivning Gosia, tack sa mkt.....
Jag klev av bussen, kollade pa kartan, vande pa kartan, kliade mig i huvudet, tittade upp, och fattade absolut ingenting. Ok, da fick jag val forlita mig pa bara kanslan da. Nej inte funkade det inte. Jag gick eh, ja " tillbaka" en liten bit, gick over gatan. Tankte att nej detta ar helt fel. Fragade en person om vagen, hon pratade svenska, skojade bara, polska. Hon sa ngt om att jag ska ga over stora vagen, hon raknade till 3, betydde antagligen att skolan ar nanstans vid tredje infarten.
Dziękuję sa jag och stapplade ivag igen. Gick over vagen, vande efter 3e infarten. Dar sag jag bara nat magasin eller nanting. Jag svor lite granna, sag ett nytt offer att fraga vagen om. Han sa ngt om att jag maste ga at det hallet, betydde alltsa att jag skulle ga tillbaka(!) Suck.
Gick over vagen igen...
Hittade en gumma att fraga vagen om, ingen engelska. Hon forstod att jag inte fattade polska, hon grabbade tag i en man, och han forsokte forklara efter att ha sett vilken adress som stod pa mitt papper. Jag fattade inget vad han sa.
Men jag sa att jag forstod, tackade och stack ivag sa fort som ogat. 15 min var kvar innan lektionen skulle borja, jag svor lite mer, ringde lararen pa min svenska mobil eftersom alla pengar var slut pa det polska kortet.
Hon var orolig och forsokte forsta var jag befann mig. Jag forklarade att jag stod i en vagkorsning mellan Traktorowa och rojna. Hon beskrev hur jag skulle hitta skolan, jag sa att ok jag ska forsoka. Jag gick till slut runt i cirklar, sonderstressad och hjartat i halsgropen, dock sa hade jag inte borjat grata men det var nara ett tag mellan paniken och kanslan dar jag bara skiter i allt och aker hem. Iza ringde igen och sa att hon har skickat ut hela skolan pa skallgang efter mig. Nja nastan, hon skickade ut en elev, sa hon ville veta hur jag sag ut..
"Hmm, ja, jag har svart har, svarta byxor, svart kappa, svart vaska, dock en svartvit halsduk."
 Hon skrattade och sa att jag skulle halla utkik efter en pojk i brun troja med bokstaver pa.
Eeh ok, som om inte alla unga man har sadana trojor pa sig....?
Jag strosade omkring lite har och lite dar, fattade inte vart jag var. Sedan kom en kvinna fram till mig och fragade Nathalie? Yes! sa jag. Det var lararen Iza.
Hon visade mig till skolan. Den var bara i narheten av motorvagen... Hur latt som helst att hitta. Dock sa ar det svart att se att det ar en skola eftersom det ser ut som ett ruckel. Gammal tegelsten av samma farg som damm.
Vi motte en kille som var den utsande. Han var anfadd men hade krafter kvar att halsa.
Insidan av skolan paminde lite om den katolska men var nagra grader fattigare bara.
Klassrummen var dock storre. Eleverna var trevligare ocksa.
Pga att jag var sa kraftigt forsenad sa stallde vi in den forsta workshopen som skulle ha varit fran 10 till 10.45.
Iza fixade sa jag kunde ha lektion med samma grupp fr 11.00 istallet. Och sedan ha den andra workshopen direkt efter i original tid, alltsa 12. Sa allting blev ordnat, no problemos.
Jag korde mitt race och stack hem.
Hade tva workshops dagen efter pa samma skola. Kom 50 min for tidigt..haha.
Men tutorn Gosia ringde och vi sackade i en kvart. Hon undrade hur det hade gatt dagen innan. Jag berattade for henne allt som hade hant, och hon sa att hon ar radd att skolan ska tro att jag och hon ar oansvariga och jag inte kan fortsatta sa har.
Da tande det till av bara fan, nu far det vara nog med att vara trevlig och forstaende ! Sa ifran och berattade att jag inte kan ra for att jag inte ar sa duktig pa att hitta ett helt nytt stalle med hjalp av en karta och polackpratande folk att fraga vagen om. Jag kan inte ra for att jag inte kan fa battre hjalp med att hitta till en ny skola. Jag kan inte ra for att jag hela tiden har haft otur med forsenade eller installda sparvagnar, att mina rumskamrater inte har nyckel sa de kan lasa lagenheten sa jag maste stanna kvar for att se till sa det ar last. Jag kan inte ra for att jag inte ar van att bo i en sadan har gigantisk stad. Im a goddamn countrygirl!
Efter att hon kunde fa en syl i vadret sa sa hon att hon skulle forsoka att forsta.... Hon skulle forsooooka.
Hon tillade att hon inte har tid att folja med och visa vagen, att hon har ett universitet att plugga i.
Hade nastan lust att fraga, vafan i helvete jobbar du for ferso da om du inte har tid att folja med dina volontarer och se till sa de inte gar vilse och kanske rakar ut for nanting?

Ah, Jeez Cheese dessa polacker vettni. De ar otroligt trevliga och snalla med forstaende..? Iaf en av dem ar inte sarskilt forstaende nar det galler andra manniskor. Det enda hon bryr sig om ar naturen verkar det som.

Igar var jag ledig. Ungefar. Hade polack lektion, sa det forstorde hela dan. men, men men efter lektionen sa kom antligen JOanna och hade organisations mote - betyder pengar!
Efter motet hade vi varsitt litet mote separat, vi langade fakturor till henne och hon langade pengar till oss. Meningen var ocksa att hon ville byta ett ord med vissa.
Hon ville t.ex veta hur det gar for mig. Hon hade antagligen hort alla dessa workshop handelser som har hant pa sistonde. Jag berattade allt for henne. Och hon forstod. Hon berattade for mig hur svart det var for henne en gang i tiden att hitta overallt. Hon hade t.om gatt till ett dagis och haft en workshop med fel barngrupp. Haha! Inte hant mig annu, dock.
Naja, jag o Kickan firade att vi hade fatt pengar pa KFC. Vi var sa hungriga. Efter svalt och pengasnaleri sa kunde vi antligen frossa i mat! Plus, att vi gick till en billig mataffar som vi upptackte forut, och stor-stor handlade.
Ar sa harligt att ha mat i skafferiet igen :)

Ikvall sa har jag ingen aning vad som ska handa egentligen. Pendlar mellan att vara hemma och slappa, eller ga pa nan maskerad grej. Danskan vill att vi ska komma o ata middag hos henne forst och sedan dra nanstans och mingla eller nat sant. Kanske bli kul, om man bara hade lust. Fast, man kanske far lust senare ikvall.

Som manga har hort sa har jag en del problem att komma hem till jul. Organisationen stodjer inte hemresa till jul sa det maste jag betala sjalv. Jag vet inte om jag har rad att betala bade flygbiljetter och bussbiljetter hem, plus att ha rad att aka upp och ner for att halsa pa alla.
Det enda jag onskar mig i julklapp ar hembiljett. Att jag far traffa er alla i jul.
Inga materiella klappar, for det ar inte min stora onskan, plus behover jag inte nar jag anda bor i ett annat land.

Men nu maste jag hem for att ata middag antligen. Borjar fa huvudvark och det betyder att jag behover mat.


Stor kram till er alla !